Hur kan den arbetsrättsliga lagstiftningen förbättras?

En företeelse som många privatpersoner (och i viss mån jurister) stör sig på är den byråkratiska och förfinade svenska som finns i lagböckerna. Det är förvisso inget märkligt med det då många lagar (inklusive somliga arbetsrättsliga lagar) har decennier på nacken. En liten tröst är dock att man blir bättre på att tolka lagtext ju mer man läser den. Hjärnan tränas att förstå komplicerad text snabbare och sålla bort sådant som är irrelevant. Det är bra om man hittar de paragrafer i respektive lag som är relevanta för en själv. Du behöver exempelvis inte läsa Lag (1994:260) om offentlig anställning och dess paragrafer om du inte jobbar hos Riksdagen och dess myndigheter eller myndigheterna under regeringen.

AI gör redan idag jobbet

Artificiell Intelligens kan redan idag analysera lagtext med ofta gott resultat, däremot krävs fortfarande jurister för att tillämpa den på mer komplexa fall. Att låta AI skriva ny lagtext är dock inget som kommer bli tillåtet inom en snar framtid. Medborgare röstar för att tillsätta förtroendevalda politiker som förväntas stifta nya lagar.

Internetperspektivet

Helt klart släpar lagboken efter det digitala samhället. Att godtyckligt medge som politiker idag att arbetstagare förväntas jobba när de kan eller mer än vad lagen tillåter är inte önskvärt. De som jobbar uteslutande online bör ha samma livskvalitet som de som jobbar med ett traditionellt yrke.

Tydliggöra vad som gäller vid kriser

I pågående tider då viruset COVID-19 härjar i världen är det högst önskvärt att lagstiftningen uppdateras med lagar som ger arbetsgivare som möjliggör samhällsviktiga funktioner rätten att snabbt begära ökad arbetstid av de anställda. Givetvis med OB-tillägg och andra förmåner. Det är viktigt att kristider inte bara blir ett minne utan även något som man hämtar kraft ur. Vid nästa kris står man då bättre rustad för vad som kan tänkas komma.

Lagstiftning är en komplex process och den kan du läsa om på exempelvis Riksdagens hemsida.