Varför finns arbetsrättslig lagstiftning?

All sorts lagstiftning grundar sig på empiri, det vill säga politiker har lärt sig från mindre bra erfarenheter att framtida sådana kan undvikas genom att sätta upp regelverk.

Historian bakom fackliga organisationer

1886 bildades Typografförbundet, Sveriges första fackförbund. Det kom som en direkt konsekvens av arbetarrörelsen. Industrialismen och den påföljande urbaniseringen kom sent till Sverige (runt 1850) så innan dess fanns i Sverige inga behov av att sammansluta sig för att kämpa mot dikterande arbetsgivare. De flesta var bönder och skötte sina egna gårdar och gav tiondet till kyrkan plikttroget. Problemet uppkom när fabriker började byggas i städerna och bondsönerna såg sin chans att tjäna pengar och kunna försörja sina åldrande föräldrar och sedermera sina egna bildade familjer genom att börja jobba i fabrikerna.

Arbetet var dock hårt och industrierna på den tiden var långtifrån så renliga och fräscha som de är idag. Slitet var helt enkelt inte pengarna värt och därför började industriarbetare organisera sig för att revoltera mot ägaren av fabriken. LO (Landsorganisationen i Sverige) är tätt förknippat med Socialdemokraterna då denna paraplyorganisation haft många ledare som varit just socialdemokrater. Då som nu ställs ofta vänstern mot högern och fabriksägarna var kapitalister som nästan alla underkastade sig den borgerliga politiken.

För att inte lura arbetstagare på pengar

Arbetstagare som jobbat ihop för sitt levebröd ska naturligtvis ha rätt till vad de tjänat in ekonomiskt. Märker man att man inte fått sin lön på angivet datum utgör det ett kontraktsbrott för arbetsgivarens del. Då är det viktigt som arbetstagare att snabbt kontakta facket och kräva en lönefordran.

Man kan också ha rätt till statlig lönegaranti om det visar sig att företaget man arbetar för gått i konkurs och inte kunnat betala ut pengarna.

För att precisera vad som gäller i många situationer

I lagboken står det svart på vitt vad man får och inte får göra. Det kan vara bra att läsa in sig på vad som gäller.